Förbered Dig För Äventyret

Adventure Medicine erbjuder kurser, skräddarsydda workshops och föreläsningar som ger dig kunskaperna du behöver för ett säkrare äventyr


Ta med dig kunskapen hem

Vildmarksmedicin – första hjälpen och sjukvård på tur och expedition riktar sig till alla friluftsglada och äventyrslystna människor som vill ta sig ut i naturen, oavsett om det är på en dagstur i skogen eller en bergsbestigningsexpedition i Nepal. Den kan användas som en handbok med konkreta tips men också som en lärobok med teoretiska förklaringar om hur man kan resonera i olika situationer.

Boken hittar du hos Calazo, via Adlibris eller i en bokhandel nära dig.

Testa dina kunskaper!

Kan du rädda din kompis? Testa dina kunskaper med Adventure Medicine’s quiz!

Läs mer om

mtata

Vildmarksmedicin

Vildmarksmedicin är ett brett fält som innefattar expeditionsmedicin, höghöjdsmedicin, extremsport, glesbygdsmedicin, dykmedicin, tropikmedicin, katastrofmedicin och mycket mer. Sammanfattningsvis är det den sjukvård som ges när det är mer än 1h till etablerad sjukvård, vilket innefattar stora delar av världen – och Sverige.

repellering

L-ABCDE

L-ABCDE står för Livsfarligt läge, Airway and C-spine, Breathing, Circulation and bleeding, Disability samt Expose/Environment. Det är en minnesramsa för att komma ihåg vad man ska göra i händelse av tex en olycka. Tanken är att man ska åtgärda det som dödar först allra först. Genom att metodiskt gå igenom dessa steg, som helst inte ska ta mer än någon minut, minskar man risken att missa något livsviktigt.

Ser du direkta faror för dig eller patienten? (vattenström, lavin, stenras, brand, glaciär etc.) Kan du ta hand om patienten på plats eller måste ni förflytta er? I möjligaste mån ska man låta en skadad person ligga kvar för att inte riskera ytterligare skador. Om situationen är sådan att förflyttning måste ske beror metoden på vart ni är och hur många räddare ni är. Kläddrag och släp kan vara snabbt och effektivt kortare avstånd medan brandmannagreppet eller bår är bättre för längre avstånd.

Fria luftvägar är en förutsättning för att andas och man kan få permanenta hjärnskador inom 3 minuter av syrebrist. Ta ställning till om personen har fri luftväg och kan behålla den. Om inte, använd haklyft alternativt käklyft för att öppna upp den. Stabilisera nacken om du misstänker nacksskada, tex svårt skadad person, påverkan på medvetandegraden eller har ont i nacken.

Kontrollera andningen genom att se, lyssna, känn i 10s. Om personen är nedkyld kontrollerar du i 1min. Påbörja hjärt-lungräddning (30st bröstkompressioner + 2st inandningar) om personen inte andas.

Stoppa eventuell uppenbar blödning med tryck, högläge, tryckförband eller avsnörande förband. Känn efter pulsar i handled, ljumskar och/eller hals. Om frånvarande eller svag puls, misstänk cirkulationspåverkan. Känn då på bröstkorgen, mage, bäcken och lår efter tecken till skada som kan orsaka inre blödning.

Gradera medvetandegraden utifrån AVPU skalan. Alert, Verbal, Pain, Unresponsive. Upptäck påverkan på ryggmärgen genom att antingen be patienten röra händer och fötter, alternativt notera om den rör spontant.

Gör en helkroppsundersökning för att upptäcka eventuella dolda skador, tex på ryggen. Skydda mot omgivningen med hypothermia wrap, skugga, regn/vindskydd etc.

sarek

Riskanalys

Risk är sannolikheten att ett negativt utfall kommer inträffa. Ju högre sannolikhet eller ju allvarligare negativt utfall desto högre risk. Målet med en ordentlig riskanalys är att uppnå säkerhet, men vad det innebär är upp till din egna bedömning.

Genom att värdera faktorer som
– Miljö (Hemavan eller Mongoliet?)
– Aktivitet (klippklättring eller segling?)
– Tid borta (dagstur eller 3 månader?)
– Distans till civilisation (1h vandring eller 5h med helikopter?)
– Gruppsammansättningen (barnfamilj eller erfarna äventyrare?)
kan du sammanställa en lista på vad som kan hända. Planera för det vanliga och det farliga.

wrap steg 4

Nedkylning

När kroppstemperaturen börjar sjunka försvarar vi oss genom att minska blodförsörjningen till huden samt att öka värmeproduktionen genom att huttra. Dessa mekanismer är väldigt energikrävande och kan därför inte upprätthållas hur länge som helst. Till slut börjar även kärntemperaturen att sjunka och vi börjar bli nedkylda.

Nedkylning delas in i svårighetsgrad utifrån kroppstemperatur, men då denna är mycket svår att mäta hos nedkylda personer utanför sjukhus är det viktigt att man går efter symptomen. Vid mild nedkylning har man en kroppstemperatur på 32-35 C, förhöjd puls, blodtryck samt andningsfrekvens och huden är kall. Ibland är personen förvirrad. Medelsvår nedkylning 28-32 C, leder till sjunkande puls, blodtryck och andningsfrekvens för energidepåerna börjat ta slut. Vid svår nedkylning, <28 C, är personen medvetslös och det kan vara svårt att mäta några livstecken överhuvudtaget.

Viktigast är allmän omvårdnad. Behandla personen varsamt, gnugga inte huden. Se till att skydda från yttre faktorer för att undvika ytterligare skada, tex en hypothermia wrap. Varma (ej heta) drycker, gärna med socker i, är bra om personen kan dricka själv. Aktiv uppvärmning kan ske med värmeflaskor eller för syftet producerade heat packs. Evakuera alla som behöver yttre hjälp att värma sig.

Tunisien

Värmeslag

Värmeslag uppstår när värmeproduktionen överstiger värmeavgivningen, oavsett om det beror på extrem fysisk aktivitet i milda klimat (idrottstävlingar eller liknande) eller lågintensiv aktivitet i extrema klimat (till exempel ökenvandring).Först vid kroppstemperaturer kring 40-41 grader uppstår livshotande skador, men försämringen går å andra sidan mycket fort därefter.

Man skiljer på värmeutmattning och värmeslag. Värmeutmattning är det tidiga tecken på begynnande farlig kroppstemperatur. Blodtrycksfall, illamående, huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och allmän sjukdomskänsla är vanliga symptom. När kroppstemperaturen överstiger 40 grader eller om det finns påverkan på medvetandegraden (alltifrån förvirring till koma) är det värmeslag.

Det är viktigt att undvika ytterligare försämring genom att minimera värmetillförseln. Avsluta all aktivitet för att minska värmeproduktionen. Lägg personen i skugga, gärna på ett svalt underlag (undvik upphettad sand etc.) och om möjligt i en sval bris. Ge både vatten och vätskeersättning för att kompensera förlusterna. För mildare värmeutmattning räcker det ofta med dessa steg.För allvarligare former krävs aktiv nedkylning med kalt vatten. Evakuera alla med en episod av överhettning som de inte kunnat hantera själva (själva insett att de är varma och åtgärdat det med att dricka mer, sätta sig i skuggan etc.)till närmaste sjukhus för undersökning och behandling.

kilimanjaro

Höjdsjuka

Höjdsjuka uppstår på grund av syrebrist. På hög höjd minskar lufttrycket och därmed även syretrycket vilket direkt påverkar den syremängd som kroppen tar upp. Kroppen har flertalet mekanismer att kompensera för detta, både på kort och på lång sikt. Det är först efter ett par dagar som acklimatiseringen börjar bli effektiv och en misslyckad/ej komplett acklimatisering kan leda till höjdsjuka. Den vanligaste orsaken till höjdsjuka är att man har gått upp alldeles för fort och ansträngt sig för hårt i början. Dessutom finns en mycket stor individuell variation på hur man reagerar på höjd. Ett flertal olika mediciner används för att behandla höjdsjuka men den enda definitiva behandlingen är nedstigning.
Bergsbestingens Gylle Regler: 1) Om du känner dig dålig är det höjdsjuka tills motsatsen är bevisad. 2) Fortsätt aldrig bestigningen med pågående symptom. 3) Om symptomen förvärras, avbryt och gå ned omedelbart. Läs mer i Dr Kiwanuka’s artikel i Läkartidningen.

AMS är det första tecknet på bristande anpassning och är mycket vanligt. Risken att drabbas börjar på höjder över 2000 meter och man uppskattar att cirka 50 % som befinner sig över 4000 meters höjd har någon grad av AMS. De allra flesta blir bra utan någon behandling inom 48 timmar om man inte fortsätter stiga. Symptom är huvudvärk och 2 eller fler av följande: diarré, förstoppning, illamående, nedsatt aptit, sömnbesvär och yrsel.

HACE är ett inte så vanligt, men mycket allvarligt, tillstånd där hjärnvävnaden svullnar upp. Ofta har personen haft symptom på AMS ett tag innan och sen tillkommer förvirring, gångsvårigheter och tillslut sjunkande medvetandegrad och koma- Det är ett livshotande tillstånd och nedstigning bör ske omedelbart.

HAPE är också ett allvarligt tillstånd som orsakas av vätskeansamling i lungorna. Symptomen inkluderar rethosta som sen utvecklas till slemhosta och utan andra tecken på förkylning, andfåddhet i vila, obehagskänsla i bröstet och oproportionerlig trötthet/utmattning. En av de största riskfaktorerna är kraftig ansträngning de första dagarna innan acklimatisering.Syrgas och nedstigning är den bästa behandlingen.

Dykarsjuka

Dykning

Så fort vi är i vatten (immersion) utsätts kroppen för ett ökande tryck från omgivningen. Det trycket påverkar hela kroppen men lungorna och blodcirkulationen är känsligast. Alla delar av kroppen som innehåller luft (lungorna, mellanörat, bihålorna och magtarmkanalen) påverkas av tryckförändringar.

På samma sätt som man tryckutjämnar öronen när man flyger måste man öppna upp samtliga luftförande delar till det omgivande trycket. Annars blir trycket så högt att kärl, trumhinna och lungblåsor kan brista. Tryckfallssjuka sker när det inandade kvävet som under dyket pressats ut i vävnaden inte hinner vädras ut. Då bildas gasbubblor som kan orsaka proppar, nervpåverkan och smärta i muskler och leder. Apparatdykning kan också orsaka djupberusning och syrgasförgiftning.

Den slutgiltiga behandlingen är vid tryckfallssjuka är tryckkammarbehandling. Larma direkt och uppge att du misstänker tryckfallssjuka så rätt sjukhus blir förvarnat.