
Alperna, Himalaya och Rocky Mountains är bara några exempel på fantastiska höghöjdsmiljöer som lockar tusentals varje år. Är du en av de som älskar äventyr och vistas bland berg och natur? Då är det viktigt att du har koll på höjdsjuka och hur du kan undvika att drabbas av detta livshotande tillstånd. I detta inlägg kommer vi att sammanfatta vad som händer med kroppen på höjd och hur höjdsjuka uppstår. Vi kommer också att dela med oss av tips och råd om hur du kan undvika höjdsjuka och vad du kan göra om du drabbas av det.
Höjdens inverkan på kroppen
När du befinner dig på hög höjd sjunker lufttrycket och detta påverkar syrgasmängden i varje andetag. Kroppen behöver syre för att fungera ordentligt och bristen på syre påverkar alla organ.
Höjden delas in i måttlig (1500 – 2500 m), hög (2500 – 5500 m) och extrem (≥5500 m) höjd baserat på hur kroppen hanterar syrebristen. På måttlig höjd känns syrebristen av mest under fysisk ansträngning men kroppen börjar redan då att anpassa sig. På hög höjd kan syrebristen orsaka kraftiga besvär men över tid har kroppen förmågan att anpassa sig, om än inte till lika hög funktion som på havsnivå. På extrem höjd kämpar kroppen för att överleva då mekanismerna inte räcker till för att kompensera för det låga syrgastrycket.
Höjdsjuka

När kroppen inte har anpassat sig till syrebristen kan höjdsjuka uppstå. Detta är ett livshotande tillstånd som kan orsaka höjdorsakad huvudvärk (HAH), akut höjdsjuka (AMS) och höjdorsakad hjärnsvullnad (HACE).
Symtomen är dunkande huvudvärk vid HAH, med tillägg av illamående, nedsatt ork och diarré vid AMS. Förvirring eller balansproblem är tecken på HACE, som är ett mycket allvarligt tillstånd. Både HAH och AMS kan utvecklas till HACE.
Lungödem (HAPE) innebär att vätska ansamlas i lungorna, vilket försvårar andningen ytterligare. Symptomen är hosta och kraftigt nedsatt ork. HAPE är ett mycket allvarligt tillstånd och är den vanligaste dödsorsaken relaterad till höjdsjuka.
Behandling
Om du drabbas av höjdsjuka kan det behandlas i milda fall med vila och receptfria värktabletter. Allvarligare fall kräver nedstigning eller evakuering. Syrgas, receptbelagda läkemedel och bärbar tryckkammare kan också användas, men det kräver specifik kunskap och erfarenhet. Lungödem kräver evakuering.
Förebygg
För att undvika höjdsjuka är det viktigt att du har kunskap om höjdsjuka och att du anpassar dig till höjden genom att ha en långsam stigningstakt. Att vara fysiskt förberedd kan också hjälpa till att minska risken för höjdsjuka.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis uppstår höjdsjuka när kroppen, givet sina personliga förutsättningar i kombination med stigningstakt och omgivningsrelaterade faktorer, inte kan anpassa sig till syrebristen på hög höjd. Både syrebristen i sig och kroppens försök att hantera den, leder till det vi kallar höjdsjuka. Mildare former, såsom höjdorsakad huvudvärk, kan behandlas genom att vila, medan allvarligare former, såsom svår akut höjdsjuka eller höjdorsakat lungödem, kräver omedelbar evakuering. Förebygg detta genom att ta god tid på dig vid stigningen och skydda dig genom att vara uppmärksam på symptomen. Om du vill lära dig mer om höjdsjuka rekommenderar vi boken "Going High - höghöjdsmedicin för entusiasten". Missa inte heller faktabladet om höjdsjuka!
Kontaka oss om du har frågor kring höjdmedicin eller något annat inom vildmarksmedicin, och tagga gärna dina äventyr med #adventuremedicine!
Ha ett underbart äventyr!

Going High - Höghöjdsmedicin för entusiaster
Going High är boken om den friska och sjuka kroppen på höjd. Oavsett om du är nyfiken på vad som händer när du reser till högre höjd, eller vill vara ordentligt förberedd som ansvarig på en expedition är Going High boken för dig.