Det är en viktig och mycket svår fråga. Några frågor värda att ställa sig är:
Dessa frågor kan hjälpa dig att avgöra om du vågar fortsätta, vill avvakta, eller borde avbryta. Ta det säkra före det osäkra, och tänk på att evakuering inte alltid sker så fort man skulle önska.
Vistelse på höjd påverkar kroppens ämnesomsättning på flera sätt. Syrebristen i sig påverkar alltifrån blodflödet till tarmarna till hur maten smakar. Stresspåslaget ökar ämnesomsättningen och förändrar regleringen av blodsockret. Syrebrist får cellerna att föredra socker framför fett eller protein som energikälla eftersom kolhydratsförbränningen konsumerar mindre syre. Hela mag-tarmkanalen arbetar dessutom långsammare på höjd, vilket gör att maten stannar i magsäcken längre och framför allt att fet eller proteinrik kost kan trigga eller förvärra illamåendet. Därför rekommenderas en mer kolhydratrik kost på höjd, men som alltid är det viktigt att känna efter hur den egna kroppen reagerar på maten.
Läs mer om detta och allting höjdrelaterat i Going High.
En allergisk reaktion uppstår av att kroppens immunförsvar reagerar på ett ämne som inte är skadligt. Effekten kan vara alltifrån lite klåda, till livshotande andnöd och blodtrycksfall. Ett av vapnen i immunförsvarets arsenal mot angrepp från bakterier och virus är att vidga blodkärlen, vilket ökar blodcirkulationen och mängden immunceller som kan rekryteras. Men om blodkärlen vidgas i luftvägarna så svullnar de igen (det blir ett ”A-problem”, enligt L-ABCDE principen) och om de vidgas i hela kroppen samtidigt, som vid allergisk chock (anafylaxi), då sjunker blodtrycket drastiskt (ett ”C”-problem). Ett för lågt blodtryck innebär att kroppens organ inte får tillgång till det syre vävnaden behöver, och är ett livshotande tillstånd.
Adrenalin verkar genom att dra ihop blodkärlen, vilket minskar svullnaden i luftvägarna och höjer blodtrycket. Läkemedlet administreras genom förfyllda sprutor och injiceras oftast på lårets utsida. Personer som har känd svår allergi får ofta adrenalinpennor förskrivet av sin behandlande läkare. Symptom på begynnande anafylaxi är:
Läs mer om allergisk chock på 1177 och i vårt blogginlägg.
Kroppens fysiska förmåga mätt som VO2-max påverkas märkbart av den höjdorsakade syrebristen. Högre höjd leder till lägre VO2-max och acklimatisering påverkar inte denna minskning nämnvärt. Det sker en avsevärd nedbrytning av muskulaturen när man vistas på höjd och i extrema fall kan 5 % av kroppens muskelmassa brytas ned per dag. Muskelnedbrytningen kan delvis motverkas på höga höjder men är oundviklig på extrem höjd.
Rekommendationen är att anlända minst 10–14 dagar innan en planerad tävling för att hinna acklimatiseras. Målet med acklimatiseringen är att minska risken för höjdsjuka eftersom acklimatiseringen inte påverkar den höjdorsakade sänkningen av VO2-max. Acklimatiseringen sker bäst på samma höjd som tävlingen. Lägre höjd innebär otillräcklig acklimatisering och högre höjd skapar onödig stress för kroppen.
Läs mer om detta och allt annat höjdrelaterat i Going High.
Sticksår är sår med mycket liten hudskada i förhållande till djup. De kan inte rengöras ordentligt och ska därför inte förslutas. Risken är att man stänger in smittämnen som kan bilda djupa varbölder. Om sticksåret uppstått av ett större föremål som sitter kvar, till exempel en gren, ska det inte tas bort. Risken är att det uppstår en allvarlig blödning på djupet, som stoppades av den tamponerande effekten av föremålet och som man inte kommer åt att stoppa utifrån.
Stabilisera istället föremålet med till exempel ett ”donout-förband”, korta av det om det går och den är i vägen. Bara om föremålet inte alls går att stabilisera under transporten ska det avlägsnas. Då kan man behöva packa såret med sterila kompresser under evakuering för att kontrollera blödningen. Alla som fått ett sticksår rekommenderas uppsöka sjukvård för att avgöra omfattningen.